Det mest romantiska skulle väl vara om min pojkvän vart min första kärlek, men så är det inte, vilket jag egentligen är glad för. Min kompis sade såhär en gång; "man måste kyssa många grodor innan man hittar sin gris" o de har hon rätt i :D
Min första riktiga kärlek hände i höstadiet. Jag var 15-16 och dökär i denhär killen. Fastnade främst för hans humor. Vi var kompisar, åtminstone från mitt håll. Det hela slutade med att jag berättade om mina känslor för han. Stackaren visste inte knappast hur han skulle reagera. Så vi skulle bara fortsätta vara kompisar, men de hela rann väl ut i sanden, blev för konstigt helt enkelt. Visst hälsar vi om vi ses och så, de e klart.